Nya krafttag

Under fredagen träffade jag min onkolog för att diskutera min sjukskrivning och välmående. Det har varit en liten nedförsbacke den senaste månaden, både på gott och ont. Och som jag skrev i ett tidigare inlägg så är det svårt att hålla isär vad som är symptom på en cancersjukdom kontra "normala" vardagssjukdomar.
 
Som ni kanske har blivit införstådda med så är varje småsak, såsom en isittande huvudvärk eller magont ett litet dödsbesked på nytt. Man tappar helt känsla för vad som är normalt när rädslan för spridning eller återfall tar över tankarna.
Man känner och klämmer lite överallt på kroppen. Ibland kan jag vara rädd för att klia mig på vissa ställen i rädsla för att råka snudda en ny knöl. Jag är verkligen vettskrämd över att leva i denna kropp som jag en gång hyllat så högt. 
 
Det värmer gott i hjärtat och själen på både mig och min sambo när onkologen återigen understryker att jag blivit "botad". Är frisk. Hel (fast ändå halv). Jag tar till mig varenda ord. Men vi var alla överens om att själen fortfarande har en hel del att reda ut, så jag jag nickade förståndigt när onkologen föreslog att psykiatrin kanske skulle få "ta över".  
 
Ser fram emot att påbörja KBT och få nya verktyg för att hjälpa mig tackla de mentala striderna som lider. Vill ju så gärna tillbaka till ett hälsosamt tänkande. Själen behöver verkligen det. Jag behöver det. VI behöver det. Vissa dagar mår jag helt "normalt" men när de där jobbiga perioderna smyger sig in glömmer jag helt bort det där som jag annars kallar för "ljuva livet". Hamnar i fallgropar så djupa att de är svåra att ta sig ur emellanåt. 
 
Jag accepterar att detta är en process och något jag behöver göra. Det här är min resa och jag måste lyssna in varenda signal från kroppen. I dag har jag power och känner mig riktigt, förbannat jäkla bra! By the way, visst växer håret? 
 
Breastcancer - Bröstcancer - Feelgood - Kärlek - Post chemo - Rehabilitering - cancer - cancerbaksmälla - trippelnegativ
AL

Hej
Jag fick reda på att jag hade bröstcancer i juni,gjorde en mastektomi.Är nu inne på min 5 cellgiftsbehandling,läste din sida
Och skickar peppande tankar till dig

Svar: Hejsan, Förstår att det måste vara tufft! vad modig du är och vad långt du har kommit på vägen. Snart lättar det, massa styrkekramar!
Johanna Pettersson