Vila

Dagarna bara flyger förbi just nu och det är jag extremt tacksam för. Då vet jag att den här skitresan snart har nått sitt slut. Som ni alla vet hade jag en extremt tung första vecka in i cellgifterna, något som oroade både mig, min familj och läkarna. I fredags kallades jag in för ett möte med min doktor där vi diskuterade om vi skulle se över mina doser. Beslutet blev att jag ska åka in varje vecka, istället för var tredje vecka, och få en mildare dos av cellgifter taxotere. På så vis kommer jag att slippa ta massa sprutor och kortison som båda går väldigt hårt på min kropp. 
 
Snacka om en lättnad. Vi vet självklart inte hur jag kommer att må, men ingenting kan vara värre än det jag tidigare genomlevt. Nu blir det istället en ganska "jämn våg". Jag har stora förhoppningar inför detta.
 
Den senaste veckan har jag varit väldigt skonad från värk och illamående, men dessvärre har den mentala kampen varit tyngre. När man inser hur sjuk man varit och kommer fortsätta vara så dundrar hjärnspökena gärna in och ställer till med kaos. Katastroftankar om återfall och döden har präglat mitt sinne och det har blivit många oroliga nätter. Ja, jag har gråtit mycket, sörjt, hatat, funderat, googlat. Jag intalar mig att även detta är cellgifternas påfynd. De kallas inte för "lilla döden" utan anledning. Det tar över både kroppen och hjärtat. 
 
Trots allt detta har jag haft en alldeles fantastisk helg. Det känns så skönt att cancern inte får hela mig. Jag kan faktiskt skratta, umgås och ha kul trots att jag går igenom det här. Humor är för mig den bästa medicinen, den kommer man långt med när man genomlever en sån här sjukdom. Helgen har spenderats i goda vänners lag och jag har ätit allt gott som kommit i min väg eftersom jag nu återfått smaklökarna. Dock kommer de att gå åt helvete igen i veckan. Men det är tre dagar härifrån. 

Har verkligen fått ladda upp batterierna de senaste dagarna. Visst är kroppen väldigt stressad och orolig ännu men vad gör väll det om hundra år. Jag har även börjat på medicinsk yoga som gör underverk för mig och min kropp, det gillas starkt! Nu blickar jag framåt och "peppar" cellgifter, bara 4 doser kvar efter denna! Det går undan i svängarna mina damer och herrar. I got this!
 
 
Bröstcancer - cellgifter - cytostatika - peppa
Nina

Jag hoppas du får må bättre av de nya cellgifterna. Jag får paklitaxel och har fått det länge nu och mår som vanligt. Orkar jobba heltid till och med så känner mig verkligen tursam mitt i all skit.
Det kommer gå bra, snart sitter du där och tänker tillbaka på det där halvåret när du slogs mot cancer.
Kram till dig