Wow, verkligen, Wow! Kan ni förstå att jag "redan" tagit mig igenom hälften av cellgifterna? Att jag nu är halvvägs? Det var ett tag sedan jag skrev. Hamnade i ett mörker där ett tag. Försökte skriva men tappade helt suget och gav upp. Nu händer det massa spännande saker runt mig som bidrar att jag har återfått livslust och lite mera ork.  

 

Det är ganska sjukt vilka känslor cancern för med sig. Jag har hunnit känna något så otroligt mycket – både positiva och negativa saker. Det har ju alltid tillhört min själ att vara melankolisk. Det är liksom en del av mig och jag har aldrig varit rädd för att uppleva mental smärta. Med det sagt är det fortfarande otroligt tufft och utmattande att göra det. Många otäcka tankar som snurrat runt i mitt huvud när jag ligger ensam om natten och slåss med demonerna.

 

Döden skrämmer mig allt mindre och mindre. Kanske för att jag tidigare inte hade någon relation med döden, jag visste knappt vad det var. Men när man helt plötsligt står med ena foten i graven tvingas man konfrontera det många aldrig ens behöver oroa sin hjärna med. Jag trodde verkligen att det var över för mig där ett tag, jag trodde jag hade ridit ut de värsta stormarna i livet. Där var man ju helt fel ute. Känns som att citroner kastas på mig om och om igen – men gött för mig att jag är en jävel på att göra lemonad.

 

Det är inte många som får göra en sådan här själslig resa och därför är jag på ett sjukt sätt väldigt tacksam. Kanske inte tacksam för just cancern men tacksam över att jag får uppleva så sjuka grejer hela tiden. Jag tänkte därför göra en liten lista på smågalna grejer som hänt just mig. Här får ni ett smakprov - luta er tillbaka och njut. 

 

– Inspirerade en gång en föredetta amerikansk musiker på en buss i Vietnam så pass mycket att han skrev fyra nya låtar efter det oväntade mötet (varav alla var tillägnande mig). 
– Höll en gång på att bli ihjälhuggen av en ladyboy i ett ghetto i L.A med min vännina. Det hela slutade med en polisjakt alá tv-serien cops. 

– Jag har varit i Afrika och sett lejonen vandra fritt längsmed savannen. Och just det – blivit jagad av en ilsk elefant på köpet.
– Serverade en gång bandet Bo Kaspers Orkester efter ett gig de hade på en restaurang jag då jobbade på. Vi var ensamna i den stora serveringssalen. Från ingenstans fick bandet feeling och började sjunga gamla svängiga klassiker – och jag blev med. När det var dags för dem att lämna bad de mig att följa med i turnébussen resten av sommaren, jag hade minsann lyckats charma grabbarna. Jag vinkade av dem och gick sedan tillbaka in i restaurangen, då kom basisten Michael Malmgren springades tillbaka och sa "Om du inte ska med måste jag iallafall få en kram  - jag kommer le resten av resten av resan tack vare dig". 

– Vart jag än varit i världen har en utekväll oftast slutat med att jag står på en scen någonstans. När jag firade nyår i asien hamnade jag på scenen tillsammans med ett latinskt band. Inför tusentals människor dansade jag loss med min resekompis. Resterande tid av resan kom människor fram till mig lite varstans och sa "The girl with the white dress, right?". 

– Censur

– Censur

– Censur

– När jag var på Peace and Love 2011 antog jag en danceoff mot en proffessionell dansare. Ja ni vet det där med att twerka kunde jag sedan länge. Hon fick en chock när hon mötte sin halvfulle överman. Slutade med att jag röstades fram som vinnare av publiken.
– Jag har sjungit karaoke på en träbåt ute i det Sydkinesiska havet.
– Övertalades en gång att trekka (vandra) i djungeln i tre dygn. Redan efter första dagen gjorde jag och min reskompis upp en episk plan om hur vi skulle kunna avbryta resan och flygas ned med helikopter från berget. Vi bet ihop och avslutade det vi påbörjade. 

Ja kära människor. Mycket har jag fått vara med om och mycket mer väntar runt hörnet. Nu kan jag även lägga till "opererat bort höger bröst" i min lilla lista. Och cancer såklart. Det kommer att komma en tid då jag kan skratta även åt detta. Vill verkligen uppamana människorna runt mig att inte vara rädda. Bjud på er själva – låt världen vara er lekplats. Sluta bry er om vad alla andra tycker och tänker hela tiden. Livet är för kort. Gör bort er. Våga. Jag kan inte mer än att bli varm inombords när jag tänker på min egen historik. Fan vad jag har levt och mer ska jag leva. Jag ska dansa igen. Min tid kommer. Håll bara ut viskar jag till mig själv innan jag somnar varje kväll.