Modigaste du som hittat hit och dammar av min överlevnadsblogg för att hitta samhörighet, visdom och någon att relatera till. Jag skriver inte längre särskilt mycket här för att livet har gått vidare. Jag har kommit ut på andra sidan, jag är där jag visualiserade att jag skulle vara dagen då jag fick mitt besked.

 

Dödsångesten är inte längre lika närvarande, vardagen rullar på och ja, min son, den finaste gåvan livet gett mig sover tryggt intill mig i skrivandets stund. Han är nu snart sex månader gammal och han gör mig närvarande. Lär mig vara i nuet. Vi upptäcker livet tillsammans - han för första gången och jag på nytt.

 

För en månad sedan tog jag med mig hela min familj till mammografin. Den årliga kontrollen. Inga tecken på återfall. Visst har jag dagar då kroppen och själen minns. Livet kommer aldrig mer vara detsamma efter en sådan ”livserfarenhet”. Vid varje förkylning eller ryggont kommer rädslan men den börjar bli lättare att hantera. För varje gång jag kollar upp det som jag fasar för kan vara ett återfall och det inte är det blir jag modigare i själen. 

 

Men jag vill bara säga till dig som precis fått ett besked, du som kanske just nu genomgår en behandling eller till dig som vaknat upp till cancerbaksmällan - det blir bra. Det kommer en dag då det vänder. Då orken kommer tillbaka - jag har aldrig varit så pigg som jag är nu med en bebis, galet va? Ha tålamod och var snäll mot dig själv. Var sak har sin tid!

 

Kärlek!