R E A

Ja nu är den här igen - den årliga mellandagsrean. Hysterin. Otroligt. Folk blir som galna när de ser de röda skyltarna. Trots att alla vet att de investerar i skit så shoppar de som att det inte finns någon morgondag. Månadsbudgeten kraschar precis som börsen på Wall street 1929 bara för att "det minnsan skall fyndas". 
 
Jag är inte bättre själv, eller jo, jag är faktiskt ganska vettig. Tänker alltid en extra gång och kommer sällan hem med rensad plånbok. I år hade jag en anledning att dyka in i mellandagsrean - jakten på en ny bikini alternativt baddräkt är igång. Och förvisso en ny garderob. Varför? Jo för min kropp har förändrats. Jag önskar att det berodde på en viktupp- eller nedgång. Ni förstår jag har berövats på ett bröst. Hur många måste byta garderob på grund av något sådant? 
 
Jag sitter inte en timme och inte heller sitter jag två framför den digitala mellandagsrean utan jag sitter fem. Varför? Jo för att jag inte längre vet. Jag vet inte längre vad jag kan ha på mig. Vad har man för bikini om man är enbröstad? Får man ha urringat? Kan man ha en tubtopp? Jag tycker bara inte att en ska behöva tacklas med sådana dilemman i min ålder, eller egentligen inte i någon ålder. 
 
Tappade suget lite. Men sedan tänkte jag "jaja jag har ju en kropp iallafall" (makes no sense). Det är bara så surrealistiskt när man tvingas rensa gareroben på alla sina BH:ar - för att man aldrig mer kommer att bära dom. Inte av den goda anledningen att man investerat i ett par nya schyssta lökar utan för att man mist sin ena tvilling. Numera får en liten kudde ersätta det som en gång var. Men om någon vecka eller två får jag en ny liten protes som skall kännas "myyyyycket" mer äkta. Gjord i plast och går att få med något slags klister på (för att minska risken för att den lille inte skall trilla ut). Gött.
 
Tro mig, jag bär mitt ärr med stolthet utan tvivel och det är en daglig reminder om att livet är skört. Men jag måste ändå få lov att klaga för lite drygt är det ju trots allt, speciellt när man har bokat en resa till ett fjärran land och måste komma ihåg ytterligare en grej att packa ner i resväskan (om ni hör en djup suck någon gång i höst så är det antagligen bara jag som sitter på ett flyg påväg någonstans och kommit på att jag åkt ifrån mitt högra "bröst"). Livets kontraster. Med det sagt vill jag rikta mig till er som klagar på er kropp – tänk på mig, det kunde ju varit värre.   
 
 
 
Bröstcancer - Mastektomi - självkänsla
Nina

Protesbikini är svindyrt. Jag körde typ sporttop - de är ofta dubbelfodrade och man kan klippa ett litet hål i innertyget så man kan klämma in en protes. Oftast körde jag utan. Nu har jag inga bröst och då är det lättare, jag kör antingen bara en tub för att slippa solränder på axlar, annars en sportmodell!